Skogsgödslingens effekt på klimat och miljö

Syftet med skogsgödsling är att påverka markens produktionsförmåga för att öka skogens tillväxt, läs mer om vilka effekter det får på klimatet och miljön i det stora och det lilla:

Skogsgödsling motverkar växthuseffekten

I takt med sin tillväxt ackumulerar träden kol men i ett långt tidsperspektiv kommer allt kol i biomassan förr eller senare återföras till atmosfären. Den stora potentialen för skog som kolsänka utgörs av att träråvaror kan ersätta andra material vars framställning genererar utsläpp av koldioxid.

Genom att gödsling ökar produktionen, ökar också inlagringen av koldioxid i skogen. Tabellen visar hur mycket klimatgaser som en skogsgödsling binder respektive genererar per hektar. Tillväxtökningen efter gödsling motsvarar de gröna siffrorna och de röda siffrorna motsvarar det som gödslingen orsakar i utsläpp.
Sammanfattningsvis innebär detta att skogsgödsling av ett hektar skogsmark i Sverige binder ca 12 ton koldioxid ekv./ha

Läs gärna Yaras broschyr Klimatavtryck med Skog-CAN om hur skogsgödsling med Skog-CAN motverkar växthuseffekten.

Klimatavtryck för skogsgödsling med Skog-CAN i Sverige
UTSLÄPP OCH UPPTAG
AV KLIMATGASER		kg CO2-
ekv/ha		SÅ HAR VI RÄKNAT
Utsläpp i samband med produktionen av Skog-CAN-549Standardgivan är 150 kg N per hektar vilket motsvarar 555kg Skog-CAN
Utsläpp och förluster vid transporter, spridning och från processer i skogen-855Baseras på officiell data från Skogsstyrelsen, IPCC, EEA/EMEP
Upptag i skogen+13 817Beräknat på en extra tillväxteffekt på totalt 15 kubikmeter stamved och ett uttag av GROT på 20 % (grenar och toppar).
Total nettoupptagning =12 415

* För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP) Läs mer

Källhänvisning till tabellen:
– Frank Brentrup, Yara International ASA
– Mogens Erlingson, Yara AB
– Skogsstyrelsen, 2015
– European Environment Agency/European Monitoring and Evaluation Programme 2016 – Emission Inventory Guidebook: Energy efficiency and greenhouse gas emissions in European nitrogen production and use, page 20-21, Calcium ammonium nitrate. Fertilizers Europe
– Johan Bergh, Linnéuniversitetet

Skog-CAN – Skogsgödsel med klimatdeklaration

Gödselmedlet Skog-CAN produceras av Yara och omfattas av Yaras klimatdeklaration. Klimatavtrycket beräknas utifrån den industristandard som är utvecklad av Fertilizers Europe.

Beräkningarna innefattar alla direkta och indirekta utsläpp från de råvaror som ingår i produktionen av specifika gödselmedel, från produktion av råvaror och energi till den slutgiltiga lagringen på fabriksområdet. Alla utsläpp av växthusgaser är inkluderade. Tack vare ny katalysatorteknologi har utsläppen av växthusgaser från Yaras produktion minskat med 50 %. Tekniken räknas som bästa tillgängliga teknik enligt EU:s IPPC-direktiv (Integrated Pollution Prevention and Control).

gödselsäckar

Hur påverkas mark och vatten?

Tack vare omfattande forskning finns idag stor kunskap om effekterna av skogsgödsling. Miljöeffekterna har studerats ända sedan 1960-talet. Resultaten visar att rätt utförd skogsgödsling medför liten miljöpåverkan, som dessutom inte är bestående efter effektperioden. Genom att bara tillföra den mängd växtnäring som beståndet kan tillgodogöra sig och behöver för att öka tillväxten undviks utlakning av näringsämnen. Markens humusförråd ökar med några procent efter en eller två gödslingar under en omloppstid tack vare att en större mängd barr faller till marken.

Vattenkvaliteten påverkas mycket lite om gödslingen utförs på rätt sätt så att vattendrag och våtmarker undantas. Om spridningen sker när växtligheten är aktiv tas största andelen växtnäring upp direkt av växtligheten och om skyddszoner lämnas ogödslade runt bäckar är risken minimal för kväveläckage.

För att skona marken och undvika onödigt slitage och skador på stående skog kör SG-systemets maskiner varannan stickväg.

Skogsgödsling och övrig vegetation

Markvegetationen påverkas till viss del men förändringen är svår att se med blotta ögat.

  • Gräs och örter ökar om de redan är etablerade i beståndet.
  • Blåbär ökar om det inte finns gräs.
  • Mykorrhizan påverkas genom att artsammansättningen förändras under själva effektperioden för att sedan gå tillbaka till stadiet som rådde innan gödslingen. Vissa resultat tyder på att mängden svamp ökar på lång sikt.
  • Lingon ökar om det inte finns blåbär.
  • Lavar och mossor minskar.

Gödslad vegetation är näringsrik och kan locka betande vilt.

SG-systemet tar hänsyn till miljön

  1. Mark med skenhälla. Ingen gödsling.
  2. Tall av hög kvalitet. Högre gödselgiva.
  3. Stormlucka. Ingen gödsling.
  4. Kärrmark. Ingen gödsling.
  5. Stort lövinslag. Gödsling lönar sig inte.
  6. Skog på kolbotten. Hög näringstillgång – ej gödsling.
  7. Minst 25 meters gödslingsfri zon utmed bäck.
  8. Myrmark. Ej gödsling.
  9. Gran med styltrötter på svartjord. God näringstillgång – ej gödsling.
  10. Känslig biotop med bl a orkidéer, den ska ej gödslas. Lämna 25 meters bred gödslingsfri zon.
  11. 10 meters gödslingsfri zon mot rågång.
  12. Gödslingsfri zon på 10 meter lämnas mot väg.
Karta skog