Var ska jag gödsla?
Även om skogsgödsling med kväve har en dokumenterad tillväxteffekt så är alla bestånd inte lika lönsamma att gödsla. Vissa marker är så kväverika att träden inte reagerar och på andra marker blir tillväxteffekten alltför liten.
Hitta lämpliga bestånd ur ditt skogsinnehav med hjälp av vår checklista. Som du ser handlar det om helt vanlig produktionsskog. Det behöver alltså inte vara extremt högkvalitativa bestånd. Nästan alla skogsägare i Sverige kan förbättra lönsamheten på sitt skogsägande genom att gödsla!
Behöver du hjälp med urvalet? Kontakta oss gärna!
Det finns några viktiga saker att tänka på när du planerar för skogsgödsling med SG-systemet:
- Lämpliga bestånd för SG-systemet
- Så påverkar certifering din planering av skogsgödsling
- Glöm inte att söka samråd hos Skogsstyrelsen
Checklista
Fastmark
Kvävegödsla bara fastmarker. På torvmarker (humustäcke tjockare än 30 cm) är det i huvudsak brist på fosfor och kalium.
Podsoljordmån
Jordmånen ska vara en podsol. På mer mullrika marker, s.k. brunjordar, är det ofta ingen kvävebrist.
Ståndortsindex 16–30 m
På magra marker blir det få extra kubikmeter, på riktigt bördiga marker blir tillväxteffekten osäker.
Minst 80 % av grundytan ska vara barrträd
Det lönar sig sämre att gödsla lövskog.
Lägst förstagallringsskog
Lönsamheten blir störst ca 10–15 år före slutavverkning. Stickvägar krävs för spridning med SG-systemet.
Ingen avverkning eller gallring inom gödslingseffektperioden (8–10 år)
Tidigare åtgärder innebär risk att förlora en del av den förväntade tillväxten.
Frisk och välsluten skog
Gödsla inte sjuka eller glesa skogar. De har låg tillväxt och tillväxtökningen blir därför liten.
Bestånd lämpliga för
SG-systemet
Vi sprider med medelstora skotare utrustade med GPS och riktbar spridningsutrustning. Det gör att spridningen kan anpassas och styras under körningen, vilket krävs i både heterogena och mer homogena bestånd. Spridningen kan också begränsas till de delar av bestånden som har bäst tillväxtpotential, vilket bidrar till bästa gödslingsekonomi. Samtidigt skonas miljön eftersom spridning kan undvikas på impediment som hällmarker, vattendrag, kärr, vägar och ekologiskt känsliga ytor.
- Beståndet, liksom basväg in till beståndet, måste vara körbart mellan april och september med en fullastad skotare. Undanta alltför blockig eller brant terräng.
- För jämn spridning i beståndet krävs ett befintligt stickvägssystem med ca 20 m mellan stickvägarna. Vi kan då köra varannan stickväg.
- Spridningskostnaderna hålls rimliga när bestånden som ska gödslas koncentreras och ytorna är tillräckligt stora. En bra tumregel är att planera för att minsta objektstorlek ska vara minst 2 ha och för att totalarealen ska vara ca 70 ha inom samma område för att motsvara ett lass med lastbil. I Svealand och södra Norrland har vi gott om objekt och bra möjligheter att samordna gödslingen. Där räcker det i allmänhet med 10–12 ha för att hamna på en rimlig kostnad.
- Hållbara skogsbilvägar fram till avlastningsplatsen krävs för transport av gödselsäckar och maskiner.
- Reservobjekt måste planeras i närheten för att kunna sprida den gödsel som eventuellt blir över från de ordinarie bestånden. De ordinarie beståndens areal blir ofta reducerade p.g.a. områden som undantas av olika anledningar.
Certifiering
Kriterierna för skogscertifiering enligt FSC och PEFC utgör inget hinder för gödsling förutsatt att du följer Skogsstyrelsens allmänna råd.
Läs mer i PEFC standard
Skogsstyrelsen om skogsgödsling
Enligt Skogsvårdslagen ska skogsgödsling utföras så att skador förhindras eller begränsas. Skogsstyrelsens allmänna råd beskriver vilken hänsyn som ska tas till natur och kulturmiljövården vid kvävegödsling. Dessutom regleras i vilken omfattning som skogsgödsling får bedrivas i olika delar av Sverige. Aktuell information finns i Skogsstyrelsens Allmänna råd, 30 § 7:26 som går att läsa i Skogssvårdslagstiftningen som gäller från den 1 april 2017. De allmänna råden är dock inte bindande men en förutsättning för PEFC och FSC.
Inget tillstånd krävs, men en samrådsanmälan till Skogsstyrelsen ska göras innan åtgärden utförs. Se vårt exempel på ifylld samrådsanmälan här.